hänt i veckan.
Jag är inte i form ikväll för ett kvalitativt alster, men en liten uppdatering av vad som händer och hänt i det här lilla pluttladet kommer likväl. Om än lite kort.
I tisdags pressade vi in oss i vår gröna folkabuss och roadtrippade tre timmar till Trosly på den franska landsbygden, ett par mil utanför Paris, om jag förstod saken rätt. Väl där hälsade vi på i ett annat L'Arche-kollektiv, och vi fick även träffa självaste Jean Vanier ett par minuter. Det är han och en numera heldöd man som en gång för en massa år sedan drog igång L'Arche, detta som vi håller på med nu. Då fanns det ett kollektiv, just det i Trosly, nu finns det ca 140 kollektiv, i 40 länder utspridda över hela klotet. Till exempel i mellanöstern, och dit lockas jag. L'Arche-kollektiv på västbanken eller i Syrien, ja, det kunde minsann vara något.
I torsdags fyllde en av grabbarna i kollektivet år, så då var det ju fest, naturligtvis. Fint.
I lördags, alltså igår, firade vi Namur-L'Arches 35-årsdag, med ett hundratal gäster från andra kollektiv och alla våra vänner. Kvällen avrundades med en fantastisk, men alldeles för lång, konsär, och som avslutning körde jag oss lite vilse mitt i natten när vi skulle hem, men det var fint med belgisk landsbygd by night, så det gjorde inget.
Hm.
Slut./M.
I tisdags pressade vi in oss i vår gröna folkabuss och roadtrippade tre timmar till Trosly på den franska landsbygden, ett par mil utanför Paris, om jag förstod saken rätt. Väl där hälsade vi på i ett annat L'Arche-kollektiv, och vi fick även träffa självaste Jean Vanier ett par minuter. Det är han och en numera heldöd man som en gång för en massa år sedan drog igång L'Arche, detta som vi håller på med nu. Då fanns det ett kollektiv, just det i Trosly, nu finns det ca 140 kollektiv, i 40 länder utspridda över hela klotet. Till exempel i mellanöstern, och dit lockas jag. L'Arche-kollektiv på västbanken eller i Syrien, ja, det kunde minsann vara något.
I torsdags fyllde en av grabbarna i kollektivet år, så då var det ju fest, naturligtvis. Fint.
I lördags, alltså igår, firade vi Namur-L'Arches 35-årsdag, med ett hundratal gäster från andra kollektiv och alla våra vänner. Kvällen avrundades med en fantastisk, men alldeles för lång, konsär, och som avslutning körde jag oss lite vilse mitt i natten när vi skulle hem, men det var fint med belgisk landsbygd by night, så det gjorde inget.
Hm.
Slut./M.
Kommentarer
Trackback
