cirkus johansson.

Ikväll började en av mina chefer, Bernard, prata lite tyska med mig. Jag var inte helt förberedd på detta. Dels för att belgarna i allmänhet inte kan hantera mer än i snitt ett språk per liv (om ens det, två kollegor försökte igår hjälpa  mig med en läxa i min "SFI"-bok, nivå medelmåtta). Och dels för att jag aldrig studerat någon tyska. Nåväl, jag försökte hänga med så gott det gick och lyckades ibland svara på vad jag trodde var frågor (frågor känner man t.ex. igen på att den som pratar med en har blivit tyst och ser ut att vänta på nån slags reaktion). Efter ett tag lyckades jag säga att jag ska till Sverige en sväng nästa vecka, och uppriktigt intresserad sa han att det var ju spännande. (Norden är spännande. Det vet alla i Belgien. För vi har sjöar, och djur i det vilda som är stora som Belgian Blue). "Har du varit där, i Sverige, förut?", frågade han, vilket jag tolkade som "Har du varit där förut under ditt år här hos oss?". Och ja, det hade jag ju, både i julas och i maj. Lite senare i vår konversation på hitte-på-tyska frågade han mig var i Tyskland det är jag kommer ifrån. Där kunde jag valt att göra en Pel Dalton (ni som läst "Saker min flickvän och jag grälar om" vet vad jag menar, och ni andra bör läsa den, flera gånger om) och spinna vidare på att jag var från till exempel Hamburg för att inte göra chefen ledsen över att han inte visste vilket land jag kommer från (Sverige, red. anm.). Jag har ju bara jobbat för honom tjugofyra timmar om dygnet sju dagar i veckan (överdrift) det senaste året. Men jag valde att såra honom djupt och säga att jag kom från Skåne.

 

Vanligtvis brukar de få för sig att  jag är från Norge, och tycka synd om mig och mitt folk varje gång Breivik är på tapeten. 

 

Helgen ska jag spendera hos några vänner som har en innomhuspool, vilken ikväll var 30 grader varm. See ya later, n00bz.

1) nej det var inte min nalle loppis som var i Treriksröset (i treriksröset? på treriksröset? har aldrig varit där så jag vet inte riktigt vad det är jag refererar till, men jag låtsas att det är en hög med stenar, ett röse, och då kan man vara PÅ treriksröset. jaja, whattevva), det var loppmarknad i Trekriksröset (på?). min nalle är, enligt t.ex. mamma, uppkallad efter den plats jag köpte honom på en gång i tiden, en loppmarknad, men det var jag för liten för att komma ihåg när jag började komma ihåg saker. (Annat som jag inte kommer ihåg är Den Där Gången när den gula vätskan i pappas glas inte var lättöl, som jag gillade som ung (kanske därför jag är lite knasig?, red.anm.), utan whiskey, som jag tydligen hade lite svårt för, när det begav sig.)

 

2) nej det var inte treriksröset i norra Sverige/finland/Norge utan Treriksröset i Frankrike/Belgien/Luxemburg. och om jag har en lite romantiserad bild av det nordiska treriksröset så var det här lite mer, tja, vad ska man kalla det? "Praktiskt utformat", tror jag är ett bra epitet. En rondell, tre avfarter (fyra, om man räknar belgiska McDonalds, "Quick"). En avfart mot Luxemburg, där man köper bensin. En avfart mot Frankrike, där man köper ost och alkohol. En avfart mot Belgien, där man bor. Allt för att göra det smidigt för de prismedvetna konsumenterna. Inte så romantiserat. (Kanske är det precis samma sak som väntar mig i norraste lappland. inte för att jag kan konsumentprisindex i Norge-Finland-Sverige, men men.)

 

3) nej jag bryr mig inte om grammatik stavning eller estetik en natt som denna. det är krig i Syrien, då kan man inte hålla på och sätta rätt antal "L" i alldrig. (Regel, om man nu ska vara sån och för ett ögonblick glömma Syrien: 'Alldrig stavas Alldrig med ett "L". Altid stavas Altid med ett "L"). (Eller hur det nu var, samtliga svenskaläre jag haft sen lågstadietrean.) (Skriver man svenska lärare i stället kommer vi osökt in på punkt 4...)

 

4) "Treriksröset" hade man inte kunnat skriva på arabiska, då man aldrig får ha mer än två (2) konsonanter i följd. Vilket man inte kan tro när man lyssnar på en konversation på språket i fråga då det bara låter som ett jidder av konsonanter. MVH HAN SOM REPETERAR FÖR FULLT TY HAN SKA GÖRA SIG EN (lågavlönad) KARRIÄR SOM ARAB

 

5) kära Jimmie, om du läser min bogg (vilket vore snudd på kul, då min blogg, enligt besöksstatistiken, har ca två (2) unika besökare i snitt om dagen (då jag inte länkar till den på fejsbok och skriver nåt fyndigt och introvert, då trillar det in ett trettiotal i stället), och jag misstänker att den som inte är mamma eller pappa är mormor), så tänkte jag bara förbereda dig på att det kommer en liten krönika om ett tag om det här med att integreras eller assimileras. som en liten trailer kan jag säga att assimilering kommer att sågas längs fotknölarna och integreras kommer hyllas som en gud. keep on readin' Monsieur Åkesson, det dyker upp snart.

 

6) kvällens soundtrack är Säkert!'s tolkning av My Hometown (Wannadies, kanske?), "Min Hemstad". Se nedan.

 

7) Idag lät jag en tarantella (jättestor hårig spindel som bor där det är varmt) slå sig till ro på min arm. Jag blev inte rädd, och jag försökte inte döda den. Jag tror det kallas symbios.

 

8) det blev väldigt många paranteser idag. gött.

 

Det var nog allt för nu, tror jag.

 

 

Tack och hej och slut // Mac

Så lät det igårkväll, när vi firade mig med pizza, cola, öl och glass. I måndags var det nämligen ett år sedan jag flyttade hit, till Bartrès, Vedrin, Namur, Vallonien, Belgien... Och det var inte ett hejdå utan mer bara en slags milstolpe, eftersom jag stannar ett år till.

 

Jag tänkte att den här bloggen skulle få känna av lite kvalitet ett tag framöver. Tanken är ett par årskrönikor med några veckors mellanrum framöver. Eventuella rubriker kan komma att vara "Gå ner med GLHF-dieten*", "Tio sätt att mörda en spindel", "Speedos och badmössor", med mera et cetera osv i evigheters evighet. 

 

Eller så skriver jag några inlägg om fördelen med att bli kär i utomjordingar. Det där märker vi.

 

Slut och hej ! // Markus

 

_________________________

*GLHF-dieten är en traversi på LCHF (low carb high fat). GLHF står på datanördspråk för Good Luck Have Fun, och det är just den dieten som gäller i Belgien, transfetternas förlovade land.

Han #1, milt utvecklingsstörd och med talsvårigheter, säger något på franska.

Hon #2, assistent, försöker förstå vad Han #1 sagt, och säger till mig på franska vad hon tror att han sagt.

Jag, försöker förstå vad Hon #1 sagt, och översätter snabbt till engelska, så att Hon #2 kan förstå.

Hon #2, vår nya volontär, kommer från tyskland och kan inte mycket franska men förstår engelska. Lyssnar på vad jag säger, på engelska, och översätter till Han #2.

Han #2, den nya volontärens pappa, tysk från Ryssland, kan tyska och ryska. Pratar tyska med mig som om jag också kunde tyska. Det kan jag inte, vet jag nu med säkerhet. Lyssnar på vad Hon #2 har att säga, alltså vad Han #1 sa för ett par minuter sedan. Grammatik, ordföljd, en del av innehållet, etc. har gått förlorat, men andemeningen finns kvar.

Jag har glömt vad andemeningen var i det här fallet, men det kan mycket väl ha varit något i stil med följande:

Han #1: "Kan du skicka salamin, är du snäll?"

Hon #3, sitter bredvid, iaktar och skrattar så där hjärtligt som bara en tysk-rysk organist, tillika mamma till en L'Arche-volontär, kan.

Som viskleken, fast man får prata högt, om man vill.